N.Edberg

Jag vet hur jag förstör
Jag vet hur jag sänker dig
Jag vet hur jag plågar
Jag vet hur jag dränker dig

Jag vet vad du svarar mig
Vet vad jag får tillbaks
Jag vet hur du känner

Sitter och spiller fläderdryck på mig..

Varför betyder fel personer så mycket? Varför känns det alltid som att dom som säger att dom finns där aldrig gör det när du behöver dom?
"It's funny how the people who hurt you the most are the ones who promised they never would."
f ck! all I need is u..

Nu börjar väl normalt folk komma hem från krogen eller vissa befinner sig kanske fortfarande i stan. Själv har man vart hemma ikväll och försökt somna sen halv 2. Jag stuntar nu i det och bara väntar tills jag blir trött ist. Vilket säkert lär ske typ 5 eller 6 ett par timmar innan jag ska upp.

Det är stört vad jag fastnat i det förflutna.. Vågar inte tänka framåt för att typ allt innan bara skitit sig. Inget varar för evigt! Sånt gör mig rädd, för att vara glad för stunden. Om jag är glad en viss tid blir jag till slut så rädd för perioden som kommer komma sen. Då jag kommer vara nere och inte förstå mig på omvärlden. Vad är det som kommer få mig att falla tillbaka, att bli så ledsen? Är jag glad eller "lycklig" känns det som att något är fel..

---

Att den man nästan faktiskt litar på inte finns där när man försöker lite be om hjälp är jävligt surt. Jag kan inte rakt ut säga att allt har spårat ur och jag vet inte hur jag ska ta tillbaka kontrollen. Om jag nu ens tycker att det är så. Jag har ju själv satt mig där jag är idag. Har jag tagit mig hit kan det väl knappast vart helt oavsiktligt? Jag vet inte, jag blir bara ledsen av att folk blundar när någon mår dåligt. Påstår inte att jag själv inte gör precis likadant det är dock för att jag själv inte är stark nog att dra på mig någon annans problem just nu då jag först måste tackla undan (läs: förtränga) mina egna. När folk inte heller gör något annat än att konstant klaga på deras problem och hur synd det är om dom blir det ju klart extra jobbigt att ens försöka bry sig. Jag har märkt på mig själv att om jag umgås med någon som klagar mycket gör jag oxå det men jag tror det är lite för att jag vill att dom ska förstå att det finns fler som slåss med demoner.
Fan känns som att varenda mening börjat med JAG.. attention whore nej hej.

Idag har jag i alla fall för första gången suttit och skrittat på min lilla bäbis!!
Vilket gick galant! han var kolugn och hittade inte på något bus men det kommer väl. highlight of my day!

 

---

Let's get rich and build a house on a mountain
Making everybody look like ants from way up there

Mööööög. Ja så känner jag just nu. Känns som att jag är på väg att stänga av från verkligheten. Har denna otroligt äckliga känslan som får mig att känna mig så svag och mesig, tror den kallas typ saknad. Är det ens en känsla? Nu bestämmer jag att det är det i alla fall. Kan inte släppa vissa saker i det förflutna och då brukar jag ändå försöka fokusera på att leva i nuet. Vill inte att någon ska förklara för mig hur allt fungerar nu, hur jag ska göra, vad jag ska känna. Låt mig älta det här i min ensamhet. Ni närmsta kommer förmodligen få höra massa tjat om det men skulle uppskatta om ni kunde stå ut med det just nu och inte göra det fucking värre för jag hatar att sakna någon eller något. Det är stört vad tiden går fort, hur saker förändras och man själv inte inser vad det är som ens händer för tillfället.
Men fuck you för att jag vet inte varför och fuck you för att du tror dig och fuck you för att du alltid vinner och fuck you för att du inte fanns där idag när jag behövde dig och fuck you för att du aldrig är nöjd med mig och fuck you för att ni vart bättre än mig och fuck you för att allt kretsar kring dig och tror jag fuckat er alla nu. OCH FUCK ME FÖR ATT JAG BEHÖVER DET..

Underbara Eva Cassidy spelas här just nu! Är det inte underbart när ens föräldrar öppnar ens ögon för vissa artister och musik? Det blir dessutom något man delar med dom.

Förövrigt har jag två underbara hästar! Ponnyn som är min klippa och luktar så gott och säkert, lillskiten som var så duktig och härlig idag. Imorgon blir det att åka av! Jag har till och med lämnat in ett arbete nu. Bara typ 1000 st kvar. Det ska jag väl klara? HJÄLP! Kom på varför jag hade sån extrem ångest över skolan innan idag! Jag är så rädd att något jag gör ska vara dåligt och då jag på sista tiden (bara 1 år liksom) inte orkat göra något utöver det vanliga har jag valt att inte göra något alls. Vill inte att någon ska ha en chans att säga att det är dåligt.

Jag är fortfarande sjuk och hatar det, hostar som blö! Vill kunna träna! Känner mig tjock! Behöver sola också! Och och och jag har ont som satan i nacken!

Jag behövde inte alls gnälla lite? Förstår inte vad du snackar om.. Imorgon är jag ledig och nu ska jag sova för att jag vill hinna med lite denna dag som kommer efter idag.
Joining all mostrers in the darkness

---